Lilly är en riktigt liten gos tjej och vill allra helst ligga i min famn hela tiden. Eller ja, hela tiden kanske är å överdriva hon sover faktiskt rätt mycket i bilstolen. Men nu ikväll, idag och igår känns det som att hon har haft lite extra svårt att släppa mig. Jag misstänker också lite magont då hon vill äta hela tiden, hon gör bekymrade miner, hon kniper magen osv. Det svåraste med det är att hon som sagt vill äta hela tiden. Bebisar gör tydligen så att när de har ont i magen vill dem äta för att det känns bättre men i själva verket blir det värre eftersom att magen får mer att jobba med då. Så då vill jag inte att hon ska äta så ofta eftersom att det förmodligen gör saken värre. Men de gör ju så att hon blir otålig och kniper å spänder sig så jag får vagga runt på henne, massagera magen lite lätt och ja, jag gör allt som jag kan komma på som kan lindra smärtan. Dilemmat uppstår eftersom att hon kräks ganska mycket, tycker jag. Sååå jag vill ju absolut inte att hon ska vara hungrig och jag tänker ju att hon borde bli det ganska snabbt efter amning eftersom att hon spyr upp en del. Ja men då hajar ni väl att jag inte vill vänta för länge mellan amningarna samtidigt som att jag inte vill att hennes mage ska få för mycket mat att jobba med å samtidigt kanske det inte är så att hon har ont i magen men det ser ut som det å ja jag måste ta upp det med BVC men än sålänge är det hanterbart.
Lilla sessan i famnen <3
Just nu ligger hon här i min famn och har somnat. Hon sover så sött. Jag har inte alls hunnit med allt som jag hade tänkt att jag skulle göra nu på kvällen eftersom att de senaste tre timmarna har jag burit lilla prinsessan. Men det gör mig ingenting, det jag skulle ha gjort kan vänta. Allt förutom tvätten som jag måste hänga nu på tal om det, och nej, Fredde kan inte hjälpa mig med det. Han får inte hänga tvätt för då blir allt skit skrynkligt så att jag måste tvätta om det å hänga upp själv iallafall.
