Ibland skäms jag för hur arg, ledsen och irriterad jag kan bli på Albin. Det känns så dumt men han kan verkligen gå mig på nerverna. Speciellt när han har bestämt sig för att inte sova. Vi försöker alltid lägga honom mellan sju och åtta beroende på hur han sovit på dagen. Men ibland går det bara inte. Och idag är just en sån dag som det inte går. Han vill helt enkelt inte sova. Jag har gjort ALLT. Sjungit, läst saga, klia på ryggen, låtsas sovit, sjungit igen. Legat å myst å pratat i hopp om att han någon gång ska visa tecken på trötthet. Men nej. Inget har funkat. Å det är så irriterande så att jag till slut ger upp. Det är inte kul att försöka natta sitt barn i 1 1/2 timme. Jag har bara lust att gå å lägga mig i sängen, dra tecket över huvudet å bara sova. Men det går ju inte. Så min lösning på det här har blivit att jag lämnar rummet så får Albin sköta sig själv några minuter helt enkelt. Antingen ligga kvar i sängen eller gå upp å leka. I det här fallet har han gått upp å lekt. Så om en stund ska jag på börja försök nr två att få Albin i säng.
Jag älskar Albin över allt annat men som sagt - iblan går ungen mig på nerverna. Och min lösning är att "pausa". Är det fler föräldrar som känner som jag ibland? Hur gör ni vid nattningen?
