Herregud! Här sitter jag och tittar på bilder från när Albin var nykläckt. Det är alltså lite mer en 14 månader sen. Har jag verkligen varit mamma i över ett år? Tiden går så fort och det känns som att jag glömt så mycket av tiden då Albin bara var en liten skrutt. Han böjar bli stor nu och kan gå, säga några ord, skratta, sitta, jollra, skicka släng pussar, peka, kramas, skaka på huvudet åt något han inte gillar eller inte vill ha, visar tydligt vad han vill ha genom att peka och säga "dA", äta själv, ååh ja massa annat. Helt sjukt, tiden går alldeles för fort och inte konstigt att man blir bebis sugen när han växer upp!! Mamma är liksom inte lika rolig längre :P Ne nu ska jag sluta vara så sentimental. haha.
Då:
Nu:
